Torsdag 9/10

Japp 1 ½ år blev det...sen tvärnit. Egentligen känns det relativt bra nu så ser jag ingen framtid lixom å det är skönt det som smärttar mest är nätterna sova ensam vakna ensam inga sms ingen att komma hem till det som abolut gör ondast är sättet du gjorde det på något som jag har sagt till dig att jag inte ville, ville inte att det skulle sluta så...just nu är jag bara så himla arg på dig inte på att du gjorde slut utan allt annat runt omkring. och det stör mig allt du sa kvällen innan. Vi är 2 helt olika människor jag rider spelar innebandy fotboll träffar vänner du har dina vänner.
Men som sagt det känns rätt skönt att få slippa anpassa mig men samtidigt ska man veta att vi hade det rätt bra å visst finns det förhoppningar om att vi kan umgås som vänner men just nu är du en besvikelse...

Life goes on praktik snart ska jag mala mig igenom men som tur va är det en grym praktik så det blir nog bra sen hem och fixa i stallet sen kommer matilda som jag hoppas jag hinner träffa eller annars gör vi de imorgon.

Tack mamma å julia för igår det va skönt å ni har helt rätt!!